Louise's projektarbete

Utvärdering av mitt projektarbete

Vad har du lärt dig om att planera, genomföra och utvärdera ett eget arbete?

Jag har lärt mig oerhört mycket genom att jobba med mitt projektarbete. Inte har jag bara lärt mig att planera ett arbete genom att sätta upp en tidsplan och mål, utan jag har även lärt mig att genomföra ett projektarbete med den struktur som krävs i en vetenskaplig rapport. Jag har stött på en del problem som jag har försökt lösa vilket gjort att jag kunnat utveckla mig själv och mitt arbete. Detta är något väldigt värdefullt jag kommer ta med mig till högre studier. Jag har även lärt mig att utvärdera mitt arbete och belyst problem och saker som kan förbättras med mitt projektarbete:

Idé:

Min idé var att skapa en slags guide till hur man ska aktiespara som ung. Jag ville lära mig mer om aktiesparande och tyckte därför att det var lämpligt att skriva en lättöverskådlig uppsats. Eftersom sparande och aktiesparande är ett väldigt aktuellt ämne för oss unga som måste börja tänka på vår ekonomiska framtid tycker jag själv att det av väldigt god idé att skriva denna uppsats i guideformat. Jag hade inte så mycket problem med min idé utan jag lyckades skapa en avgränsad frågeställning väldigt tidigt i arbetsprocessen vilket underlättade mitt arbete. Det jag skulle kunna ha gjort var att utforska andra ämnen som intresserade mig för att få ett mer vidgat synsätt innan jag började, men eftersom jag redan tidigt var inställd på att arbeta med något inom ekonomi kom jag på väldigt fort att det var just aktier jag ville arbeta med. Som vi diskuterade om under min opponering av Madeleine Mörch så skulle egentligen min idé och uppsats kunna sträcka sig mycket längre än bara till unga aktiespararnybörjare, även äldre människor som vill börja aktiespara kan ta till sig min uppsats. Men det jag ville ha sagt med min uppsats, och varför jag valde att ha unga som min målgrupp, var att man ska börja spara aktier i god tid – när man är ung – eftersom det är ett väldigt långsiktigt sparande om man vill se goda resultat.

Projektplan:

Jag lämnade in en fullständig projektplan i höstas där jag redan då tydligt redogjorde för vad jag skulle göra. Idén jag hade från första början var den jag höll fast mig vid, det enda jag ändrade var att jag avgränsade mig till enbart enskilda aktier och inte aktiefonder, men detta uppdaterade jag i min reviderade projektplan. Jag har alltså hållit mig ganska bra till min projektplan, vad gäller bakgrund (idé), syfte – vilket är att lära mig mer, och genomförande. Från början var min förhoppning att jag skulle bli klar med uppsatsen under höstlovet för att slippa stressa dagarna innan råmanusinlämning och riktiga inlämningen. Men det blev inte riktigt så och det skulle kunna ha utgjort ett problem men som tur var gjorde det inte det, jag hade gott om tid. Min tidsplan som jag hade i min projektplan reviderade jag därför för att tydligare visa och kunna planera min arbetsgång. Något som kunde förbättrats med projektplanen är att jag t.ex. skulle kunna förklara under ”presentation” varför jag valde att göra en uppsats och t.ex. inte en hemsida som också skulle kunnat vara ett alternativ.

Projektgrupp:

Min projektgrupp som min handledare har handlett har varit väldigt trevlig att lyssna på under opponeringarna nu under våren. Många har haft väldigt intressanta arbeten med hög aktualitet. Jag själv har inte haft något direkt samspel med någon i projektgruppen utan jag valde att arbeta själv. Den enda jag har vänt mig till med frågor är min handledare. Om jag skulle ha gjort någon form av samarbete med min projektgrupp så skulle ju det kunna ha varit att låta klasskamraterna läsa ens arbete innan inlämning för att få respons. Men eftersom många var upptagna med att färdigställa sina egna arbeten så blev det inte läge för det enligt mig.

Arbetssätt/metod:

Jag valde att jobba traditionellt sett, d.v.s. genom att läsa litteratur och skriva en rapport. Jag valde det för att jag gillar att ha papprena framför mig. Jag har ingen direkt djup kunskap kring hur man bygger upp en hemsida så det lockade inte mig när skulle välja arbetssätt. Dock skulle det definitiv kunnat ha vara ett alternativ till min uppsats och då skulle jag också kunnat nå ut till en målgrupp på ett annat sätt. Dessutom hade det blivit mer av en utmaning då med att hantera den tekniska biten och kanske något jag skulle kunna haft nytta av i framtiden. Det var inte en så stor del av mitt syfte att sprida det här till andra utan syftet från min sida var att själv lära mig mer om ämnet så därför valde jag ändå att göra i pappersform.

Min metod tycker jag själv fungerade väl. Jag gick på en föreläsning på Stora Analysdagen som hölls av Therese Lundstedt och Andreas Sarrander som blev startskottet för mitt arbete. Jag valde att avgränsa mig till enbart enskilda aktier eftersom aktiefonder inte intresserade mig då man inte sköter om dem själv. Eftersom det lånade jag litteratur av min pappa som vi hade hemma, vilket var väldigt bekvämt. En brist som jag kommit på i efterhand är att jag kanske trots allt borde ha sökt andra källor också, t.ex. på biblioteket, för att få ett mer vidgat informationsval. Detta skulle ha kunnat bidra till att mitt arbete blivit mer mångfacetterat och lite mer fylligt (kanske med fler exempel o.s.v.).

Min metod när jag skulle börja sätta igång med mitt arbete var att läsa min litteratur och skriva rapporten samtidigt. Jag tycker detta fungerade bäst för mig för jag tycker att det bara är tråkigt att läsa en massa böcker och sen skriva text, jag tycker inte riktigt mitt ämne krävde det. Självklart hade jag kunnat läsa allt först och sen börja skriva med jag tror inte att det hade blivit så bra faktiskt för då skulle jag behövt memorera så mycket fakta under en lång tid.

Ämne:

Mitt val av ämne tycker jag själv är viktigt och aktuellt för oss unga. Alla människor måste tänka på framtiden och börja spara pengar inför den och därför är det viktigt att lära sig tidigt om olika alternativ till at göra detta. Jag valde det alternativet som jag själv tycker är bäst och det jag ett intresse för innan jag började arbeta. Tidigt valde jag att avgränsa mig från ”ekonomi för unga”, till ”sparande för unga” och tillsist ”aktiesparande för unga” där jag avgränsade mig till enskilda aktier. Jag tror att det hade blivit alldeles för mycket fakta och för stort om jag hade valt att skriva om aktiefonder också. Problemet, eller snarare en möjlig lösning till mitt ämne, skulle kunna varit som jag nämnt tidigare att det kunnat rikta sig inte bara till ungdomar utan även till äldre människor med lite kunskap om aktiesparande. Ett annat ”problem” med mitt ämne och den svårighetsgrad jag valde hålla är att jag känner att det kanske var ett för ”lätt” arbete. Jag borde kanske valt något annat ämne som var lite svårare och som jag skulle lärt mig mycket mer kring. Men trots att jag valde ett ”lättare” ämne så lärde jag mig väldigt mycket – och det va ju mitt syfte med arbetet.

Tidsplan:

Jag började med projektarbete i god tid och slapp mycket av den stress som jag vet att mina klasskamrater kände innan inlämning. Jag kan medge att jag inte satt hela sommaren med att läsa en massa böcker och lägga upp planer och visioner för mitt arbete. Men jag tycker inte att det behövdes – för jag hann ändå i god tid. Jag la upp en tidsplan i min första projektplan där jag hade oms mål att vara hela klar med råmanus under höstlovet v.44. Enligt mig själv är det alltid bättre att sätta lite högre mål än vad som kanske är genomförbart, just för att man pressas till att jobba hårdare. Jag hade alltså som mål att bli helt klar väldigt tidigt, men såklart blev det inte så. Det kan ses som ett problem men för mig kändes det som att jag ändå hann komma väldigt långt under den veckan – för jag hann trots allt med nästan hela resultatdelen och en del annat. Jag fick alltså tillbaka en del nödvändig respons på mitt råmanus som gjorde att jag kunde förbättra arbetet. Jag reviderade min projektplan och sa att mitt mål var att bli klar under jullovet – alltså att jag inte skulle behöva arbeta någonting alls nästan efter lovet, och det lyckades jag med. Att jag inte hann klart under höstlovet innebar alltså inte några stora problem för mig i slutändan.

Råmanus:

Som jag nämnt jobbade jag väldigt flitigt under höstlovet vilket gav mig goda förutsättningar för respons på mitt råmanus. Jag tror detta definitivt gav mig fördelar jämfört med vissa andra som inte skrivit någonting inför råmanusinlämning, eftersom jag fick råd som jag kunde jobba efter. Mitt råmanus bestod av i stort sätt en färdig resultatdel – som senare efter respons kompletterades med en personlig del i uppsatsen som handlade om mitt eget aktiesparande. För att få ännu mer respons så skulle jag självklart kunnat skriva klart exakt hela uppsatsen (d.v.s. gjort färdigt diskussionsdelen o.s.v.) men jag tycker ändå att min handledare kunde ge mig bra vägledningar på det material som fanns i råmanuset.

Färdig produkt:

Min färdiga produkt blev i form av en vetenskaplig rapport. Jag är nöjd med det mesta i min produkt och den är lagom lång, men det finns en hel del saker som skulle kunna förbättras eller tas bort. T.ex. har jag efter min opponering med Madeleine Mörch insett att min rapport faktiskt skulle kunna fungera för en äldre mottagargrupp – då skulle jag dock behöva ändra en del saker och kanske ta bort avsnittet ”Unga människors kunskap och attityd kring (aktie)sparande” för att tydligöra målgruppen. Andra saker som skulle behöva ändras är delvis metodbeskrivningen där jag kanske på ett för ”informellt” sett beskrivit lite för ingående alla mina tankar och steg i min metod, d.v.s. jag skrev t.ex. att jag arbetade med projektet under höstlovet o.s.v. Sådana saker är inte så relevanta för rapporten utan snarare loggboksmaterial. Dessutom skulle jag behövt arbeta mer med min källkritik och utvärderat fler av mina källor, t.ex. organisationen Aktiespararna. Jag skulle behövt titta mer på vinklingen av källorna och inte bara undersökt ifall de var pålitliga generellt sett för att författaren verkade kunnig o.s.v. Helt enkelt borde jag gjort en djupdykning i mina källor. Jag kan erkänna att jag tyckte källkritikdelen var ganska tråkig så därför lade jag inte ner så mycket tid på den – men det är en läxa/erfarenhet som jag lärt mig och som jag tar med mig till fortsatta studier och rapportskrivande. Jag borde även strukit en del som heter ” Ung Privatekonomi – ett projekt” då den handlar om en ett projekt som ska försöka sprida kunskapen om ung privatekonomi till unga människor – detta har egentligen inte något med mitt syfte att göra (d.v.s. att lära mig mer). Det skulle också varit bättre om jag skrev mitt abstract på svenska och inte på engelska. Tanken var att jag ville att en engelsktalande person skulle kunna läsa abstracten men då skulle ju den personen ändå inte kunna läsa resten av rapporten, så det blev ju en aningens onödigt att göra så. I övrigt var det kanske lite småfel i min rapport, t.ex. att jag skrev ut hela fotnoter där det hade räckt med ”Ibid” o.s.v. Jag har valt att ha en personlig del i slutet av min rapport i samråd med min handledare för satt rapporten inte bara skulle varit en litteraturstudie utan även något man kunde förhålla sig till och jämföra. Jag valde alltså att göra en intervju med min pappa för att at reda på mer om mitt eget sparande för att senare kunna jämföra med det jag kom fram till i min resultatdel – hade min pappa sparat efter ”tumreglerna” m.m.? Jag tycker att uppsatsen hade blivit lite tråkig och platt om jag inte hade haft något i slutet som jag kunde förhålla resten av uppsatsen till. Även om inte andra kanske finner det intressant att läsa om just mitt sparande så är det ändå ett framgångsrikt exempel tagit ur verkligheten som man då kan förhålla sig till och studera – kanske t.o.m. hitta inspiration ifrån (d.v.s. när började han spara åt sitt barn? Hur har han lagt upp det o.s.v.). Annars så var det ju mest för min egen skull som jag ville ha med den delen – jag tyckte det var intressant och lärorikt att faktiskt titta på mitt eget sparande. På så sätt kan jag få inspiration och vägledning för hur jag själv ska driva mitt sparande i en snar framtid.

Seminarierna:

Seminariet som bibliotekarien Hanna höll i måste jag säga att jag inte hade särskilt stor användning av. Eftersom mitt informationssökande gick väldigt fort, jag fick det nästan serverat på silverfat så behövde jag nästan inte ta till mig några av hennes tips, plus att vi redan lärt oss mycket om informationssökning på nätet o.s.v. Nästa seminarium hölls av Kristina Alexanderson som handlade om intervjuteknik, hur man skriver en vetenskaplig uppsats och om formalia. Den var väldigt nyttig för mig för det var där jag fick en insikt i hur en vetenskaplig rapport faktiskt ser ut. Den power-point som Kristina använde sig av och senare lade upp på hennes blogg använde jag mig av regelbundet när jag skulle fundera ut min struktur i rapporten. Den var ett mycket användbart verktyg.

Du och handledaren:

Jag tycker att jag och min handledare har haft precis lagom mycket kontakt under min arbetsprocess. I början av terminen hade vi ett möte där jag gick igenom min idé och hur långt jag kommit i mitt planerande och vad jag tänkte göra. Under själva råmanusarbetet kunde jag och min handledare kommunicera via min egen loggbok på bloggen och jag kunde ställa frågor på hennes projekthandledarblogg också. Jag tycker att detta har fungerat mycket bra. Efter råmanusinlämningen så hade jag och min handledare ett till möte där vi diskuterade det jag behövde jobba på i min uppsats. Jag fick verkligen konstruktiv kritik och råd som jag verkligen tog till mig och vi bollade lite idéer om vad jag kunde förändra i rapporten för att göra den mer personlig. Annars har jag jobbat ganska självständigt och min handledare har kunnat följa min arbetsprocess på min blogg. Jag är mycket tillfredsställd över den hjälp och motivation som handledaren gett och tycker att allt fungerat super.

Övrigt:

Jag har som sagt lärt mig otroligt mycket av att göra detta projektarbete och jag har insett att produkten inte alltid behöver vara den bästa – bara man kämpar hårt och dokumenterar det man gör. Jag kommer definitivt ha nytta på universitetet/högskolan av att jag skrivit en vetenskaplig rapport.

11. Vilka delar av projektarbetsstrukturen ska vi (EG) förbättra och hur? Ange gärna genom att vara konkret.

Jag är mycket nöjd över hur strukturen har varit på EG vad gäller projektarbetsstrukturen. Det enda jag kan säga är att jag tycker att alla handledare borde arbeta på samma sätt genomgående, för annars kanske förutsättningarna ändras för olika elever i olika grupper. T.ex. har olika handledare olika mallar över hur de vill att en vetenskaplig rapport ska se ut. Alla grupper skriver inte en sådan här utförlig utvärdering, utan gör den bara på en projektarbetslektion väldigt hastigt. Sen har opponeringarna sett olika ut i de olika grupperna. I vår grupp har opponenten ”redovisat” respondentens arbete medan i en annan grupp har respondenten själv redovisat sitt arbete och sedan har opponenten opponerat. Sådana saker gör att kanske kraven och förväntningarna blir olika för olika grupper, vilket kan uppfattas som orättvist. Helt enkelt borde det vara lika arbetssätt för alla. Självklart förstår jag att olika lärare har olika preferenser för hur saker och ting ska utföras och se ut, men jag tror att eleverna skulle uppskatta mer och känna sig tryggare med arbetet om allt var lika i de olika grupperna.

12. Vilka delar av projektarbetet på EG är bra? Vad är det som fungerar bra med det sätt som vi på EG arbetar med projektarbetet? Ange… och var konkret. Motivera gärna.

Jag tycker att EG:s projektarbetssätt är utmärkt (förutom det jag skrev ovan). Det är jättebra att man redan i tvåan får information om projektarbetet så att man vet vad som komma skall i trean. Det var även mycket trevligt att få höra treorna prata om vad de gjort för projektarbeten och tips inför hösten (som att t.e.x börja i tid o.s.v.). Det var nyttigt att förberedelserna började redan på våren i tvåan eftersom det gav utrymme och tid till fundering av vad man ville göra. Ifall man ändrats sig efter sommaren så var ju inte det hela världen heller, vilket var skönt. Jag tycker att information i början av trean var väldigt bra – d.v.s. när handledarna gick igenom de olika inlämningstillfällena och hade olika seminarier.

Sen måste jag säga att det bästa med EG:s upplägg – d.v.s. att projektarbetet ska vara klart redan vecka 4 är helt genialiskt. Jag är verkligen så tacksam över EG:s tidsplan för projektarbetet för det gjorde att jag satt med min uppsats under höstlovet och gjorde majoriteten av mitt arbete. Eftersom studenten närmar sig med stormsteg under våren vet jag att alla studentskivor m.m. hade kunnat komma i vägen för projektarbetet eftersom projektet tar en sådan himla tid att genomföra. Så jag tycker verkligen att det är ett fantastiskt upplägg att ha råmanusinlämning på hösten och sedan slutinlämning v.4!

Annars tycker jag att opponeringarna har fungerat väldigt bra och jag tycker att Kristina Alexanderson upplägg med att opponenten ”redovisar” respondentens arbete varit mycket bra. Det har varit väldigt trevligt med fika också, det uppmuntrar eleverna att faktiskt komma på alla projekttimmar.

Slutligen kan jag säga att jag tycker att handledaren verkligen varit handledare och att man har kunnat ta del av hennes råd o.s.v. Arbetet underlättas när man kan få respons på det man gör så det tycker jag verkligen att EG:s projekthandledare ska fortsätta med.

/Louise

Färdig!!!

Nu har min pappa tittat igenom mitt arbete och jag har ändrat lite småsaker som felstavning och ordval. Så nu är jag HELT färdig med mitt projektarbete, vilket känns som en enorm lättnad.

Jag mailar in så att handledaren har den på tisdag.

Louise

Tags: färdig

Vad ska jag göra nu?

Imorgon börjar skolan igen efter jullovet och det känns såklart alltid lite segt. Men jag försöker se det som så att det nu bara är en termin kvar tills vi tar studenten! Otroligt om jag får säga det själv, 12 år i skolan har gått fort….

Jag har funderat lite på vad jag ska göra nu med projektet. Pappa håller på och läser mitt arbete så jag väntar fortfarande på att få lite respons från honom, kanske mest vad gäller stavfel, felskrivningar och sådant. Själva innehållet och strukturen kommer jag inte ändra men om det är något faktafel eller liknande så måste jag åtgärda det.

Vad ska jag göra när jag är klar?

Så det jag undrar nu är vad jag ska göra när jag är HELT klar med projektet? Ska jag börja utvärdera min process o.s.v.? finns det någon mall för hur jag ska gå tillväga eller kommer vi gå igenom det i skolan?

Louise

Tags: utvärdering

Nästan helt klar!!!

Hallå!

Igår pluggade jag projektarbetet hela dagen och det resulterade i att jag blev klar. I alla fall nästan.

Det jag gjorde var:

-          Ändra och lägga till lite saker i abstracten, syftet, metodbeskrivningen och källkritik

-          Tog bort ”definitioner” och la in de som fotnoter istället där de passade in (d.v.s. tidigt i uppsatsen där begreppen kan vara främmande för läsaren)

-          La till en del i resultatdelen, ”Mitt eget aktiesparande”. Här sammanställde jag intervjun med min pappa till ett eget avsnitt.

-          La till en del i diskussion om resultatet/slutsats där jag diskuterade hur väl pappa förhållit sig till tumreglerna o.s.v. i mitt upplägg av sparandet.

Jag har alltså satt en lite personlig prägel i slutet av arbetet för att ha något att jämföra med det jag kom fram till i resultatdelen (d.v.s. varför och hur bör man aktiespara som ung?).

Det jag ska göra nu:

-          Läsa igenom hela arbetet för att leta efter detaljer och felskrivningar som går att rätta till

-          Be pappa läsa arbetet för att få en tredje synvinkel (alltså förutom jag själv och handledaren)

Sen hoppas jag att jag är helt färdig och det känns skönt att veta att jag kommer bli färdig nu på jullovet

/Louise

Tags: detaljer, färdig, jullov, justera, läsa igenom

God jul och gott nytt år i efterskott!!

Hej!

Nu var det ett tag sen jag uppdaterade här på bloggen. Det har ju trots allt varit skolavslutning, jullov, julafton och nyårsafton. Jag kände att behövde få lite ledigt från plugg innan jag satte mig ner idag för att börja jobba på projektet igen.

Jag hade i alla fall en underbar jul och ett underbart nyår så nu hoppas jag att jag kan hitta nya krafter inför våren som kommer.

Men jag har inte helt legat i lä under julen. Jag har bl.a. läst ut en engelskbok, ”The Talented Mr Ripley”, jobbat på ICA, läst lite körkortsteori och även formulerat intervjufrågor för intervjun med min pappa.

Så idag har jag äntligen intervjuat min pappa och det gick väldigt snabbt eftersom frågorna inte var så komplicerade. När jag formulerade frågorna så gjorde jag det utifrån resultatdelen och vad jag kommit fram till i min uppsats. Jag ville alltså få reda på hur pappa lagt upp mitt sparande, om han följt tumreglerna o.s.v. detta för att i slutdelen kunna jämföra och diskutera hur väl han förhållit sig till aktiesparformen.

Här är intervjun med svar:

1.       När började du spara åt mig?

-          År 1996

2.       Har du genom åren sparat i enskilda aktier eller fonder? Varför?

-          Enskilda aktier eftersom att jag har stor kunskap och kan sköta investeringarna på egen hand

3.       Hur gick du tillväga för att starta sparandet?

-          Öppnade en depå i aktieinvest.

4.       Vad var ditt mål med sparandet (långsiktigt, kortsiktigt)?

-          Långsiktigt, bygga upp ett kapital för dig till när du blir vuxen (lägenhet o.s.v.).

5.       Hur har du lagt upp sparandet under alla dessa år (sparat månadsvis)?

-          Sparat varje månad i stabila bolag som har stabil försäljning och stabila vinster. Företag som har varit med länge och som är etablerade på ett bra sätt – allt för att skapa trygghet i det långsiktiga sparandet. Inte ändrat så mycket i sparstrategin i portföljen, utan köpt i samma företag under många års tid. Några enstaka gånger har jag gjort engångsköp i företag men nästan alltid lagt in kapital i befintliga företag i portföljen.

6. Ungefär hur många olika företag finns i portföljen?
-       Ett tiotal bolag

7.       När börsen gått ner, har du då sålt aktier eller väntat på att börsen ska vända uppåt igen?

-          Nästan aldrig sålt aktier (och när jag gjorde det så var det inte p.g.a. av att börsen var på väg ner utan av andra skäl) – bara köpt, handlar om att bygga upp ett innehav i portföljen under många års tid.

8. Har du haft insikt och förståelse i de företag du investerat i? Hur har du gjort för att skapa det?
-  Jag har tittat på företag som jag tycker mig förstå vad de håller på med, ex H&M och Nokia. Viktigt att man förstår vad man investerar i. Gjort analys och tittat på historiken kring försäljning/vinstutveckling i företagen.

9. Har du hållit dig uppdaterad om allt som händer företagen (ex. läst årsredovisning, sökt information om företaget o.s.v.) och som påverkar aktiemarknaden, och hur då, hur ofta?
- Ja, kontinuerligt följt företagen i årsredovisningar, i tidningar, på börsen o.s.v. Allt för att följa företagens utveckling

10.   Har ditt arbete på Aktiespararna gett dig fördelar för sparandet?

-          Ja, absolut. Jag håller på med detta dagligen vilket ger mig en bra grund att stå på.

11.   Hur har du förhållit dig till riskspridning? Hur har du lagt upp sparandet? Vilka branscher? Vilka typer av företag (stora, små?)

-          Följt gyllene regler: utan att driva det för långt. Har man för många företag blir det mycket att hålla reda på. Branscher: telekom, läkemedel, finansiella sektorn, konsumentvaror. Stora företag som är etablerade och har känd historik/prestationer. Företag som helt enkelt känns trygga i ett långsiktigt sparande. Mest svenska företag som känns pålitliga. 

12.   Har du tagit hjälp av rådgivare i aktiesparandet? Skulle du rekommendera människor som inte har så stor kunskap om aktiesparande att göra det?

-          Nej, jag kan det som är nödvändigt. Det är inte nödvändigt att anställa rådgivare, mitt tips för nybörjare är att gå kurser, läsa böcker – då lär man sig väldigt mycket. 

Vad jag ska göra nu

Nu ska jag ändra syfte, metod, resultatdelen, sätta definitioner i fotnoterna istället för i avhandlingen och en massa mer.

Jag ska alltså sätta en mer personlig twist på arbete nu, precis enligt handledarens råd

 /Louise

Tags: Christophe Génetay, intervju, jullov, personligt

Reviderad projektplan

Eftersom både syftet och min tidsplan ändrats lite nu har jag gjort ytterligare en uppdatering av min projektplan. Syftet ändras till att jag även ska undersöka mitt egna sparande för att kunna jämföra med det jag kommit fram till tidigare i resultatet, d.v.s. hur man bör aktiespara.

Tidsplanen ändras till att jag ska jobba på jullovet för slutligen kunna lämna in ett färdigt arbete vecka 4.

/Louise

Tags: projektplan, reviderad projektplan, syfte, tidsplan

Möte med Kristina

I fredags hade jag ett litet möte med Kristina, min handledare för att diskutera responsen jag fick på mitt råmanus och se hur jag kan förbättra arbetet.

Det kändes bra och befriande att höra att hon tyckte arbetet var väldigt bra men att det just saknade en personlig vinkling på det hela. Jag ska alltså inte ta bort något, utan lägga till, vilket känns tryggt.

Det vi diskuterade var hur jag skulle kunna få in en personlig del i resultatet och jag hade funderat lite innan mötet på hur jag skulle kunna göra, som ni kan se i mitt tidigare inlägg. Det vi kom fram till är att jag i slutet av resultatdelen borde ha med ett avsnitt där jag behandlar mitt egna sparande som jag har just nu. Men detta behöver jag hjälp med eftersom det inte är jag som sköter det, utan min pappa.

Jag ska alltså göra en ganska ”formell” intervju med min pappa där jag frågar hur han har lagt upp mitt aktiesparande under åren (de 18 år han har sparat). Detta ska jag presentera i resultatdelen och senare i diskussionen ska jag diskutera hur väl han har tillämpat och förhållit sig till de tumregler som man bör hålla sig till. Det kommer alltså bli som en slags jämförelse.

Jag tror att detta kommer kunna bli väldigt bra för då har jag inte bara en studie av hur man gör utan även någon slags sak att jämföra och förhålla mig till, då blir nog uppsatsen intressantare att läsa.

Jag kommer bifoga alla intervjufrågor i ett appendix senare så att läsaren kan följa vilka frågor jag ställt till min pappa. Sen måste jag väl antagligen skriva någon slags källkritik om honom i avsnittet källkritik.

Eftersom vi har ganska mycket annat i skolan just nu så kommer jag göra allt det här på jullovet. Det kommer inte vara några problem eftersom det bara är min pappa jag ska intervjua.

Jag antar att jag måste ändra min projektplan lite också och omformulera syftet en aning… eller är det överflödigt?

/Louise

Tags: förbättra, Kristina, råmanus, respons

Respons på råmanus

Hej!

Förra veckan fick jag respons på mitt råmanus av handledaren och tänkte alltså nu utvärdera och reflektera lite över det som stod.

Det kändes bra att höra att Kristina var ”impad” av mitt arbete, vilket betyder att jag inte är helt ute och cyklar Sen stod det att jag borde ha mer av mig själv i resultatdelen (som kasnke var lite tunt?) och göra det mindre som ett referat. Jag vet inte riktigt om Kristina då menade att jag skulle ha mer personliga åsikter och tankar i resultatdelen (för det trodde jag inte att man fick efter att ha spanat in hennes fina powerpoint om hur man skriver en vetenskaplig uppsats) eller om jag borde ha ett personligt avsnitt/del i resultatet.

Jag skulle kunna ta med en del i resultatet som beskriver mitt egna aktiesparande men å andra sidan så är det ju inte jag själv som styr över det just nu utan min pappa. Det enda jag gör är att ge honom pengar som han sedan investerar i åt mig.

Det jag är lite fundersam över är alltså HUR jag ska kunna få in mer av mig själv i resultatdelen? Ska jag skriva om mitt sparande och fråga min pappa kanske hur han la upp det när jag va liten och hur han sköter om det? Det skulle ju kunna vara en intressant och lite mer personlig vinkel av det hela. Sen skulle jag kunna jämföra utifrån den här lilla ”undersökningen” hur väl han tillämpat de tumregler som finns inom aktiespaande. Vi får väl hoppas att han använt de någorlunda i alla fall…

Det jag funderar lite över då är hur jag ska använda honom som källa? Är det lämpligt att jag intervjuar honom och sedan skriver källkritik och mitt tillvägagångssätt i metodbeskrivningen, eller räcker det med att jag bara refererar till honom i fotnoten? Det här får jag klura lite på. Och förhoppningsvis kan jag och Kristina prata lite på vårt korta möte på fredag kl. 12.00

En annan sak Kristina skrev i kommentaren var att jag skulle ha mer av mig själv i resultatdelen och mindre referat. Innebär det att jag ska ta bort vissa delar eller att jag endast ska lägga till?

Det var allt för den här gången!
/Louise

Tags: råmanus, respons

Abstract på engelska

Jag valde att göra min abstract (sammanfattning av arbetet) på engelska eftersom det kändes lite proffsigare och på nåt sätt snyggare. Dessutom gör den engelska versionen att uppsatsen får en större mottagargrupp (även om de som inte kan svenska inte kommer kunna läsa den så kan de i alla fall läsa abstracten).

I Abstracten försökte jag på ett övergripande sätt få med allt jag skrivit om utan att lägga till något nytt. Den fungerar alltså som en sammanfattning av hela arbetet, d.v.s. inledning, resultat o.s.v.

Tags: abstract

Val av källor

Som jag nämnt i min projektplan så hade jag många böcker som handlade om just aktier hemma redan då min pappa jobbar med det. Så i valet av källor reflekterade jag inte så mycket över vad jag valde utan jag tog de som verkade bra helt enkelt.

Under vägens gång valde jag att ta bort en källa som för mig kändes lite för komplicerad och lite utanför just mitt ämne. Det var Urban Bäckströms ”Dags att köpa aktier”, som handlar om aktiesparande på turbulenta finansmarknader. Visserligen riktar den sig också till nybörjare men för mig var den lite komplicerad och inte riktigt det jag sökte efter.

/Louise

Tags: källor, Urban Bäckström